Sitter hemma i målarrummet och har en av mina vanliga, tidiga mornar. Det är bara jag som är vaken och det är en lugn och trivsam stund innan dagen drar igång med allt sitt praktiska. Jag tycker mycket om att börja dagen här. Samtidigt som jag skriver och planerar kan jag låta blicken vandra mellan saker jag tycker om och mellan de målningar som för tillfället hänger uppe på väggarna.

Det luktar gott av frekvent måleri.

I dag är jag extra förväntansfull. En av mina allra käraste personer i livet kommer på besök i eftermiddag och ska stanna en vecka. Det är brorspojken på nio år som för andra sommaren är hos oss på egen hand.

Få se vad vi hittar på den här gången.

Bland det bästa jag vet är att sitta och äta frukost/brunch på något NY-ställe så att man samtidigt ser gatulivet. Allra helst ska det vara i en korsning och det är människorna som bjuder på underhållningen mot en bakgrund av brölande trafik. De kommer och går. New York-bor, besökare, turister. De ser ut som allt fantasin kan uppbringa och ofta någonting där utöver. Många ilar med snabba steg till jobbet. Någon ska resa bort. Vissa vill hem efter lång och tung natt. Man ser alltid någon stå med karta och undra var hon/han är. Det finns alltid ett arbete som pågår. Varor som lastas och skräp som hämtas.

En ny dag vecklar ut sig.

Det är skönt att sitta med denna vy och reflektera över livet. Jag tänker ofta som bäst då. Sedan gå en första liten runda innan dagens program ens riktigt har börjat.