Jag är ofta i kontakt med ranchen i Pryor Mountains och följer dem i tankarna mer eller mindre dagligen. Landskapet, hästhjorden och alla upplevelserna i det ödsliga indianreservatet har satt sig i mitt sinne för alltid. I Att välja en annan väg berättade jag om hur årets planerade resa tyvärr blev avbokad och i En helare människa om min längtan att få komma tillbaka dit. Att leva riktigt cowboy-liv är nämligen bland det bästa jag vet.
Och nu är det bokat och klart. I april 2011 blir det en veckas Horse Drive på klassiskt vis. Det är nog den allra bästa moroten jag kan ge mig själv för att komma igen efter olyckan i juni. Ja, den bästa moroten överlag i livet också.
Nu blir det jobb och träning!
Bra. Morötter är viktiga. Tack för påminnelsen. Häftig morot du har. Cowboylivet ser riktigt skitigt och jordnära ut :) Dina foton ger mig en hel del doftupplevelser.
Jo, det där med morötter måste ju vara individuellt. För mig är just denna häftig. Och ja, cowboylivet ÄR skitigt, slitigt och jordnära men också helt fantastiskt. Tack!
Åh, vad härligt att det ändå blir av så pass snart! :)
Det är bara höst och vår som den typens långa horse drives ordnas. I alla fall som ”turister” kan medverka i. Kul – ja!