Arbetsdagen var egentligen slut. Den hade varit lång men en av de bästa sedan olyckan i juni. Bland annat fick jag en ny utställningsförfrågan. En gammal kund hälsade på och uttalade önskan om ett fortsatt samarbete. Jag hade några möten med personligheter som inspirerade. Allt flöt på utan något märkbart motstånd.
Eftersom jag numera sällan finner TV-fåtöljen speciellt lockande började jag vid 22-tiden pyssla lite i snickarboden (skrubben). Johnny Cash och Ebba Forsberg skapade en skön, meditativ stämning och när jag väl hade kommit igång ramade jag den ena målarduken efter den andra. Det var sporrande att se hur de blev för det händer något med en duk när den får ram.
Att komma in i andra andningen är en angenäm upplevelse. Så länge man är i den. Plösligt var klockan ett. Det får jag kanske anledning att äta upp i dag.
Härligt när det blir så! Här skiner solen idag, hoppas den gör det hos dig med.
Tack, Maria. Det är jättefint väder just nu. Ska göra en utflykt i eftermiddag så hoppas att det håller i sig!
Detdär du ramar är det för utställning i höst?
Vad härligt det låter! Tappa tiden där bland dukar och inramningar :)
Hanna: Ja, det jag arbetar med nu är för Kistamässan 24-26 september. Jag gör annars också allt kilramande själv så det är återkommande stunder att stå där i skrubben. Jag gillar det om det inte blir allt för tidspressat.
Eva: Tappa tiden för att det är roligt är en härlig upplevelse. Jag har dock lovat att inte bli lika sen i kväll. Tack!
Gratulerar till alla de positiva händelserna! Det är skönt med sådana dagar, när allt liksom faller på. :)
En del dagar snubblar man sig igenom medan andra tar en under armarna och lyfter över de hinder som finns. (:
Haha, det var bra uttryckt, exakt så känns det!