Det var ett bröllop som vi alla tilläts vara gäster på. Som skänkte kärlek, kunskap och stolthet. Ja, äkta ödmjukhet och värme också trots den högtidliga prakten och närgångna mediabevakningen. Jag följde det hela dagen. Ända fram till valsen. Nuförtiden tittar jag sällan på TV för att få tid till målandet. I går gjorde jag ett självklart undantag. Det egna arbetet fick vila medan jag satt i fåtöljen och tittade på Viktoria och Daniels och allas vårt bröllop.
Det blir inget måleri i dag heller. I alla fall inte under första delen av dagen. Jag ska nämligen ut på långritt igen. Med CG, Tobias och maken.
Allt medan färgen torkar på palettpappret.
Det blir nog inget måleri under senare delen av dagen heller för jag åkte av. Kunde sitta upp igen och slutföra långritten men här och nu känns det som om en ångvält har kört över mig. -> Jag vilar.
Oj otur! Huvudsaken du är oskadd även om det känns just nu! Var rädd om dig Titti! Kram
Tack. Det är så irriterande att åka av men tur så klart att inte skada sig desto allvarligare.