Jag såg slutet men precis då rycktes hela målgångsattiraljen upp och flyttades längre fram. Snopet… men också en nyttig påminnelse om att ALLT motstånd inte är mitt eget inre motstånd.
Ljuset slocknade nämligen i studion igår. Alla spottar. Alla lampor. Sedan MÅSTE jag hämta ut penicillin. Och ett möte som skulle ha börjat vid 12-tiden blev skjutet på nästan en timme. I och med att det skulle äga rum utanför stan, och jag redan var på plats, så var det bara att sitta och vänta. Väl tillbaka i studion var det redan för dunkelt för att se vilken propp som gått. Och någon ficklampa hade jag inte. Fastighetsskötare? Tyvärr. Ingen på plats.
Det var bara att packa ihop. Göra någonting annat.
Nu är jag inställd på bättre flyt idag så att jag äntligen ska kunna avsluta Makeover-projektet. De yttre förutsättningarna finns här. Störningsmomenten är få och andra åtaganden är under kontroll. Rätt propp är bytt och ficklampa finns på plats.
Just nu är det ljust.
Jag ser fram emot att se ditt måleri på riktigt snart!
Tack. På http://www.tittihammarling.com, första sidan, ser du kommande utställningar. Hoppas något passar. Alternativt – kom och kolla i studion.
Tack. Hör av mig.
Ok. Vi hörs.
man får inte alltid som man vill. det är bra att få vänta i bland. bygga upp lite rå energi.
Precis. För det gick riktigt bra sedan.