Allt man gör blir inte bra. Man drar inte långa strået i alla konkurrenssituationer heller. Därför är det ingen idé att mjukna i knävecken för vissa saker som går en emot. Man kan bli ledsen och besviken, jadå. Det svider alltid när egot får sina rispor. Men vad är det för spel man deltar i och vad är det egentligen för regler som gäller?
Har man en realistisk uppfattning om sin hit-rate? Hur många % av de verk man producerar kan förväntas bli bra? Hur många jurybedömningar ge tummen upp? Gallerier vilja ställa ut? Människor köpa ens alster?
Jag fick en nyttig tankeställare när en kollega i USA sade "man får se det som en framgång om man får ja från 20 % av de gallerier man kontaktar". Ok. det är i USA och vi kanske inte ska jämföra rakt av. Men det fick mig att se mera krasst på min egen hit-rate. Som i den jämförelsen med ens var riktigt lovande.
Och på tal om måleri – vad gör det om man slänger ett gäng fjösalster ifall det finns några lyckade dukar kvar som man kan leva på ett tag?
Balansgång det där med målsättningen Man skulle ju kunna safea o ha utgångspunkten att bara nåt blir bra så är det nog Men då finns ju heller ingen utmaning
Nej – och det behöver vi. Jag tänker: Hit-rate är inget perfekt ord men jag kommer inte på något bättre; det gäller i alla fall att vara realistisk med sin egen. Extremfallen: Blir man aldrig vald har man siktat fel. Blir man altid vald kan man höja kraven. Jag menar att man ska utgå från där man är och hitta sin egen målsättning. Lägger man då ribban högt kanske man lättare kan ta det som går en emot. Att man får nej, att allt inte blir så bra, o.s.v. Det är en balansgång, precis som du skriver.
Brukar gå efter mitt eget omdöme vad det gäller min konst. Om jag gillar det är det ok. Alla ser ändå olika på konst. Till och med jag från dag till dag. Det är de bilder som fortfarande är bra efter att ha stått till sig ett tag som är de bästa. Sen finns det en uppsjö med halvdana, men de brukar jag så småningom måla över. Bara för att fresta lyckan målar jag ibland över de som är bra också, för att se om de kanske kan bli bättre. Oftast blir de det konstigt nog. Tack för dina tankar. Du skriver bra.
Tack själv. Jag håller med och det är bra att gå efter eget omdöme. Sen får man ju ta att andra inte alltid tycker likadant…