Igår besökte jag Filadelfiakyrkan i Stockholm för första gången. Det var Steve Earle som drog mig dit. Dagen hade varit fylld till bredden med program så Maken och jag laddade med en rejäl middag på Absint innan vi sjönk ner på våra platser på nionde raden rakt framför scen.
Jag lyssnar ofta på Steve Earle. Med hans musik kan jag sväva iväg i en förnimmelse av västra USA, New York och medmänsklighet. Han är därtill en mycket bra musiker. Precis som när jag såg honom senast i Stockholm hade han inget band utan mötte publiken med sång, gitarr och munspel. Och sig själv.
